Skoldagen är slut och jag kommer med en massa svenska grejor i famnen. Framför mitt skåp står ett gäng och jag kan inte komma fram. Alla går i sjuan och jag vet vad de heter :)
- Filip, kan du flytta på dig ..?
Han tittar upp, flyttar sig.
- Va? Känner du mig ..?
- Nej, men vi går på samma spanska, säger jag.
Han tittar förvirrat på Lucas.
- Gör vi det? säger Lucas.
- Ehh ... Ja!

Jag skrämer mig själv med det faktum att jag kan nästan allas namn, jag behöver bara höra det nån gång sedan kan jag det. Jag kan också på håll lära känna folk, att bara se dem i korridoren och höra dem prata kan jag lista ut vad det är för person ..! Scary för alla andra xD

Själv kan jag vara en fluga på väggen eller en elefant i galopp springandes omkring ...