On our way to the bus

Det luktade avgaser i centralhallen när jag kom från gympan. De hade kört med moppar där inne. Runt skåpen ... En bit ner. Varför blev jag inte förvånad? Har galenskaper blivit en del av min vardag. Haha, det har det alltid varit! Det stank i alla fall apa tills Emelie hade kommit och fått sina skor som jag lånar under dagarna för mina (dumma varma och fula) kängor inte är något jag föredrar. Jag tryckte ner spanska mappen och elevkalendern i min överfulla väska, sedan gick vi ut.
Att andas utomhusluft är "ovanligt" dagarna spenderar vi mest inne på skolan. Vi har anntingen för korta raster (på torsdagar har vi inga alls *Buuuuuuu!!*)
När vi går förbi där rökarna står och "coola grabbarna" (NOT) som gasar med sina mopeder, håller vi andan.
David går förbi oss med raska steg mot sin cykel, i handen har han en pappkasse med kakburkar han ska sälja ... Eller köpt (?) Det får vi inte hoppas, hehe ... Fanny kastar en blick åt mig, när som helst kan hon som ett rovdjur kasta sig över påsen och springa iväg med så många burkar hon orkar bära!
Då ser vi att bussarna redan står och väntar på oss. Kakligan får vi vänta med tills en annan dag ..!









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0